informellt imperativ
A2Vad är det informella imperativet i italienska?
Det informella imperativet (på italienska ofta kallat imperativo informale eller bara imperativo) är den verbform du använder för att ge direktiv, uppmaningar eller förslag till personer du känner väl — alltså i talspråk till "du" (tu) eller "ni" (voi) i informell betydelse. I praktiken omfattar det: tu (singular, informell), voi (plural, informell) och även noi (förslag: "let's").
Exempel:
- Parla! (Prata!/Du) — Prata!
- Mangiate! (Ät!/Ni) — Ät (ni)!
- Andiamo! (Låt oss gå!) — Låt oss gå!
När det passar att vara informell
- Med vänner och familj: "Vieni qui!" (Kom hit!).
- I instruktioner eller recept när tonen är enkel: "Mescola bene" (Rör om väl).
- I varnings- eller vägskyltar: "Non fumare" (Rökning förbjuden / Röka inte).
När du inte ska använda det informella imperativet
- När du pratar med någon du inte känner eller vill visa artighet för: använd då det formella imperativet (Lei) — mer om skillnaden längre ner.
De vanligaste reglerna är enkla om du kan verbets tema (-are, -ere, -ire):
Affirmativ (Gör så!)
- Verb på -are: tu-formen slutar med -a. Exempel: parlare → Parla! (Prata!).
- Verb på -ere: tu-formen liknar presens 2:a person singular (-i). Exempel: leggere → Leggi! (Läs!).
- Verb på -ire: tu-formen liknar presens 2:a person singular (-i), även för -isc-verb. Exempel: dormire → Dormi! (Sov!/Gå och lägg dig!), capire → Capisci! (Förstå!).
Noi och voi
- Noi används för "let's" och har formen som motsvarar nutid (parliamo, leggiamo, dormiamo): Parliamo! (Låt oss prata!), Mangiamo! (Låt oss äta!).
- Voi används för ni (plural) och liknar presens indikativ: Parlate! (Prata, ni!), Leggete! (Läs, ni!).
Exempel på regelbundna verb
- Parlare: Parla! (du), Parliamo! (vi - "let's"), Parlate! (ni)
- Leggere: Leggi! (du), Leggiamo! (vi), Leggete! (ni)
- Dormire: Dormi! (du), Dormiamo! (vi), Dormite! (ni)
- Capire (‑isc): Capisci! (du), Capiamo! (vi), Capite! (ni)
Tu (singular) — vanligt specialfall
- Negativt till talad "du": använd "non" + infinitiv: Non parlare! (Prata inte!), Non mangiare tanto! (Ät inte så mycket!).
- När du har klitika pronomen, fäster du dem på infinitiven: Non dirmelo! (Säg det inte till mig!).
Exempel: Non parlarmi! eller Non mi parlare! — båda förekommer, men formen non + infinitiv (Non parlarmi) är den grammatiskt rekommenderade negativa formen för tu.
Noi och voi
- För noi/voi sätter du "non" före verbformen som vanligt: Non parliamo! (Låt oss inte prata!), Non parlate! (Prata inte, ni!).
- Pronomen placeras vanligen före verbet i negation: Non lo fate! (Gör det inte!, ni) — men vissa varianter som Non fatelo! används också i tal.
Exempel:
- Non parlare! (Prata inte!)
- Non mangiarlo! / Non lo mangiare! (Ät inte det!) — föredra Non mangiarlo (non + infinitiv + klitikon) för tu.
- Non parliamo! (Låt oss inte prata.)
- Non lo fate! eller Non fatelo! (Gör det inte!, ni)
Affirmativ imperative (tu/noi/voi)
- När du använder direkt eller indirekt objekt som pronomen i en affirmativ uppmaning, fäster du pronomenet till slutet av verbet (enklitiskt):
- Dimmi! (Säg det till mig!) — dire + mi → Dimmi!
- Dammelo! (Ge mig det!) — dare + mi + lo → Dammelo!
- Mangialo! (Ät det!) — mangia + lo → Mangialo!
- Reflexiva verb (som svegliarsi — att vakna upp): lägg reflexiva pronomenet som slutändelse i affirmation:
- Svegliati! (Vakna upp! – du)
- Svegliamoci! (Låt oss vakna!)
- Svegliatevi! (Vakna upp! – ni)
Negation och pronomen
- För tu-negativ, eftersom du använder infinitiv, fäster du pronomenet vid infinitiven: Non dirmelo! (Säg det inte till mig!).
- För noi/voi-negativ placeras pronomen ofta före verbet: Non mi conoscete! (Känn inte igen mig!, ni). Men även former som Non conoscetemi är möjliga i vissa situationer — var medveten om stilvariation.
Exempel med pronomen och reflexiva:
- Dimmi la verità. (Säg mig sanningen.) → Dimmela. (Säg den till mig.)
- Mettiti la giacca. (Sätt på dig jackan.) → Mettitela. (Sätt på den på dig.)
- Non dirmelo! (Säg det inte till mig!)
- Non vi alzate troppo tardi! (Stig inte upp för sent, ni!)
Vissa vanliga verb har oregelbundna imperativformer, särskilt i tu-formen. Här är de du oftast möter:
- Andare: tu vai eller va' (va' med apostrof), noi andiamo, voi andate. Ex: Vai via! / Vattene! (Gå bort!/Försvinn!).
- Dare: tu dai eller da', noi diamo, voi date. Ex: Dai una mano! (Hjälp till!).
- Fare: tu fai eller fa', noi facciamo, voi fate. Ex: Fai attenzione! (Var försiktig!).
- Stare: tu stai eller sta', noi stiamo, voi state. Ex: Stai calmo! (Var lugn!).
- Dire: tu di' eller dì, noi diciamo, voi dite. Ex: Dì la verità! (Säg sanningen!).
- Essere: tu sii, noi siamo, voi siate. Ex: Sii gentile! (Var snäll!).
- Avere: tu abbi, noi abbiamo, voi abbiate. Ex: Abbi pazienza! (Ha tålamod!).
- Sapere: tu sappi, noi sappiamo, voi sappiate. Ex: Sappi questo. (Var medveten om detta.)
Observera att det i praktiken ofta finns två varianter för tu i tal (med eller utan apostrof): "vai" eller "va'", "fai" eller "fa'". I skrift är former som "vai" och "fai" vanligt förekommande och helt korrekta.
- Använd inte presens 2:a person (tu-form) för tu-affirmativ av -are-verb: Säg "Parla!" (inte "Parli!"). "Parli" är formellt (Lei) och låter artigt eller felplacerat om du menar "du".
- Negativt imperativ för tu: skriv/ säg "Non parlare!" (eller "Non mangiarlo!") — inte "Non parli!" när du talar till en kompis.
- Fel placering av pronomen i affirmativ: skriv "Dammelo" inte "Dammi lo".
- För reflexiva verb: glöm inte reflexiva pronomen i affirmativ: istället för "Svegli" ska det vara "Svegliati!".
- Förväxla subjunktivformer med imperativ för voi: korrekt är "parlate" (imperativ, ni), inte "parliate" (konjunktiv/konjunktiv-form som inte är imperativ i detta sammanhang).
Informellt (tu/voi)
- Exempel: Parla! (du), Parlate! (ni)
Formellt (Lei) — artigt tilltal till en person du inte känner väl
- Formellt imperativ använder tredje person konjunktiv (subjunktiv) i stället för tu-formen:
- Parli! (formellt till en person) — "Vänligen tala." (svenska motsvarigheten är ofta "Var snäll och tala" eller används fras med subjekt)
- Venga pure! (Var snäll och kom in!)
Skillnaden är viktig: säga "Parla!" till en främling kan vara alltför friaktigt eller oartigt; använd "Parli!" för att vara artig.
- Svenska imperativ är ofta kortare men fungerar på samma sätt: "Kom!" → italienska "Vieni!". Båda språken utelämnar oftast subjektet (du/ni).
- Negation i svenska: "Gör inte det!" (gör + inte efter verb). I italienska för tu-negativ används "Non" + infinitiv: "Non farlo!" (Gör inte det!).
- "Låt oss" på svenska motsvaras av italiensk "noi"-imperativ: "Låt oss gå" → "Andiamo!".
- Imperativ: befallningsform eller uppmaningsform (t.ex. "Gå!", "Kom!").
- Tu: andra person singular, informell "du" på italienska.
- Voi: andra person plural, informell "ni" på italienska.
- Noi: första person plural, "vi"; används för "låt oss..." i imperativ.
- Infinitiv: verbets grundform (parlare, leggere, dormire).
- Klitiska pronomen / klitiker: korta objektpronomen som fästs på verbet (mi, ti, lo, la, ci, vi, ne, gli) — t.ex. Dimmelo.
- Subjunktiv / konjunktiv (congiuntivo): en verbform som ibland används i formellt imperativ (t.ex. Lei-parli).
- Affirmativ tu: -are → -a (Parla!), -ere/-ire → -i (Leggi!, Dormi!).
- Affirmativ noi/voi: använd de vanliga nutidsformerna (Parliamo!, Parlate!).
- Negativ tu: använd non + infinitiv (Non parlare!, Non mangiare!, Non dirmelo!).
- Negativ noi/voi: non + verbformen (Non andiamo!, Non parlate!).
- Pronomen: fäst dem till slutet i affirmativ (Dammelo, Svegliati); i tu-negativ fäst dem till infinitiven (Non dirmelo).
- Oregelbundna att känna: andare, dare, fare, stare, dire, essere, avere, sapere.
Sammanfattning
Det informella imperativet i italienska är enkelt att börja använda: lär dig mönstret för -are/-ere/-ire och några vanliga oregelbundna verb. Var särskilt uppmärksam på negativ form för tu (non + infinitiv) och på var pronomen placeras (enklitiskt i affirmationer). Jämfört med svenskan är syftet detsamma — ge uppmaningar, be om saker eller föreslå handlingar — men formen och pronomenplaceringen kräver lite övning.
Lycka till! Öva gärna med vanliga verb (parlare, fare, andare, dire, mettere, prendere) och skapa korta kommandon du kan använda i vardagliga situationer.