Obestämda pronomen (quelqu’un, quelque chose, chacun, etc.)

Obestämda pronomen (quelqu’un, quelque chose, chacun, etc.)

Quelqu’un (någon)
- Betyder "någon" för en person.
- Form: quelqu’un (apostrof efter "quelqu").
- Kan vara subjekt eller objekt och användas med prepositioner.
Exempel:
- "Quelqu’un a sonné à la porte." — "Någon ringde på dörren."
- "Je cherche quelqu’un qui parle suédois." — "Jag söker någon som talar svenska."
- "Est-ce qu’il y a quelqu’un ?" — "Finns det någon?"
- "J’ai parlé avec quelqu’un hier soir." — "Jag pratade med någon i går kväll."
- "Quelqu’un de gentil m’a aidé." — "Någon trevlig hjälpte mig." (quelqu’un de + adj.)

Personne (ingen/ingen person)
- Betyder "ingen". Används i negativa satser med "ne ... personne". När "personne" är subjekt placeras det före verbet och följs av "ne": "Personne n’est venu."
Exempel:
- "Personne ne m’a appelé." — "Ingen ringde mig."
- "Je n’ai vu personne." — "Jag såg ingen." (personne som objekt kommer efter negationen)
- "Il n’y a personne dans la salle." — "Det finns ingen i rummet."
- Obs: i talspråk utelämnas ofta "ne": "Je n’ai vu personne" blir ofta "J’ai vu personne" i vardagligt tal, men i skriftspråk är "ne" nödvändigt.

Quelque chose (något; en sak)
- Betyder "något" (sak/grej). Kan inte pluraliseras.
- Användning: subjekt eller objekt; ofta "quelque chose de + adj." för att beskriva.
Exempel:
- "Il y a quelque chose sur la table." — "Det ligger något på bordet."
- "Je veux quelque chose à manger." — "Jag vill ha något att äta."
- "Quelque chose d’étrange s’est passé." — "Något märkligt hände."
- Negation: "Il n’y a rien." — "Det finns ingenting."

Rien (ingenting)
- Betyder "ingenting". Används normalt med "ne ... rien".
Exempel:
- "Je ne sais rien." — "Jag vet ingenting."
- "Rien ne m’étonne." — "Ingenting förvånar mig." (rien före verbet, följt av "ne")
- "Il n’y a rien à dire." — "Det finns inget att säga."

Tout, Tous, Toutes, Tout le monde (allt, alla)
- "Tout" = allt / hela. Som pronomen: "Tout va bien." — "Allt är bra."
- "Tous" och "toutes" = alla (plural). Exempel:
- "Ils sont tous partis." — "De gick alla iväg."
- "Elles sont toutes venues." — "De (tjejerna) kom alla." (feminin)
- "Tout le monde" betyder "alla" men räknas grammatisk som singular: verbet står i singular.
- "Tout le monde est arrivé." — "Alla kom." (notera est, inte sont)
- "Tous" som pronomen ersätter en grupp: "Les enfants ? Tous sont partis." — "Barnen? Alla har gått." (i tal är dock "Ils sont tous partis" vanligare)

Chacun / Chaque (var och en / varje)
- "Chacun(e)" = var och en (pronomen) och är singular. Verb i singular.
- "Chaque" är bestämning framför substantiv och kräver singular: "Chaque élève a un livre." — "Varje elev har en bok."
Exempel:
- "Chacun a sa clé." — "Var och en har sin nyckel."
- "Chacun des invités a reçu un cadeau." — "Var och en av gästerna fick en gåva." (chacun + de + plural)

Quelques / Quelques-uns / Quelques-unes (några)
- "Quelques" som bestämning + pluralnoun = "några". Ex: "quelques amis" = "några vänner".
- Som pronomen används hyphenformen "quelques-uns" (mask.) eller "quelques-unes" (fem.).
Exempel:
- "J’ai quelques livres." — "Jag har några böcker."
- "Certains livres sont intéressants; quelques-uns sont ennuyeux." — "Vissa böcker är intressanta; några är tråkiga."
- Med "en": "Tu as des pommes ? — Oui, j’en ai quelques-unes." — "Har du äpplen? — Ja, jag har några (av dem)."

Plusieurs (flera)
- Betyder "flera" och styr pluralverb.
Exempel:
- "Plusieurs sont venus à la réunion." — "Flera kom till mötet."
- "Il y a plusieurs solutions." — "Det finns flera lösningar."

Certains / Certaines (vissa)
- Betyder "vissa" eller "en del". Används både som bestämning och pronomen.
Exempel:
- "Certains étudiants n’ont pas compris." — "Vissa studenter förstod inte."
- "Certaines se sont plaintes." — "Vissa (kvinnor) klagade."

Aucun / Aucune (ingen/inget)
- Betyder "ingen" eller "inget" och används vanligtvis i negativa satser med "ne".
Exempel:
- "Aucun élève n’a réussi l’examen." — "Ingen elev klarade provet."
- "Je n’ai aucune idée." — "Jag har ingen aning."
- När man säger "aucun de + plural": "Aucun des témoins n’a parlé." — "Ingen av vittnena talade."

N’importe qui / N’importe quoi / N’importe quel (vilken som helst)
- "N’importe qui" = vem som helst, "n’importe quoi" = vad som helst. Används för att uttrycka att alla eller vad som helst duger.
Exempel:
- "N’importe qui peut essayer." — "Vem som helst kan försöka."
- "Il fera n’importe quoi pour gagner." — "Han kommer göra vad som helst för att vinna."
- "Choisis n’importe quel livre." — "Välj vilken bok som helst."

L’un, l’autre, les uns, les autres (den ena, den andra, de ena, de andra)
- Används för att dela upp en grupp: "l’un... l’autre" (singular) eller "les uns... les autres" (plural distributivt).
Exempel:
- "L’un est parti, l’autre est resté." — "Den ene gick, den andra stannade."
- "Les uns jouent, les autres travaillent." — "Vissa spelar, andra arbetar."

On (man/vi/folk) som obestämt pronomen
- "On" är ett mycket vanligt obestämt subjekt i franska; motsvarar svenska "man", informellt ofta "vi".
Exempel:
- "On dit que..." — "Man säger att..."
- "On m’a dit de venir." — "Man sa åt mig att komma." / "Jag blev tillsagd att komma."

Användning med pronomenen "en" och "y"
- "En" ersätter uttryck med "de" eller en obestämd mängd ("des", "du", "de la"). Exempel: "Tu as des livres ? — Oui, j’en ai." — "Har du böcker? — Ja, jag har (några)."
- "En" kan kombineras med "quelques-uns": "Tu as des stylos ? — Oui, j’en ai quelques-uns." — "Har du pennor? — Ja, jag har några (av dem)."
- "Y" ersätter platser eller vissa prepositionsfraser med "à": "Tu vas à la fête ? — Oui, j’y vais." — "Går du på festen? — Ja, jag går dit."
- Obs: "quelque chose" ersätts ofta av "ça" i talspråk: "Tu as vu quelque chose ? — Oui, j’ai vu ça." — men "en" kan inte ersätta "quelque chose" direkt.

Denna översikt ger dig de viktigaste reglerna och många exempel. När du övar, läs franska texter och försök känna igen dessa pronomen i kontext — se hur de står i förhållande till negationer, verb och adjektiv. Lycka till!